Dagen började med lektion med 8:orna. Det gick bra. Vi delade in dem i grupper och lät dom arbeta med en fundera- och diskuterasida i boken. Det var lite gnäll i början med en gruppindelning som inte var som dem redan satt sig. Efter att ha stått på sig så arbetade dem otroligt bra. Det är min övertygelse att det är bra att blanda arbetsformer, gruppkonstellationer och förhållningssätt. Det är ändå unika individer som har lika unika behov. Det är en balansgång mellan att vara bestämd och flexibel. Nu kommer orden tillbaka till mig, vänligt men bestämt.
Imorgon ska jag fortsätta med min begreppsundersökning, sen måste jag lämna enkäten om datorerna, allt börjar dra ihop sig. Kan inte förstå att det snart är slut.
Resten av inlägget är en hyllning till skolans hjältar. Fantastiska människor som gör arbetet på skolan möjligt. Jag talar naturligtvis om mattanterna. Ska man kanske inte använda det ordet? Jo, eller om det har blivit negativt laddat så är det dags att ta tillbaka titeln och vara stolt över den. Min praktikskola har kanske dom bästa mattanterna i världen. Nu är inte det statiska underlaget för ett sådant uttalande tillräckligt, men efter dessa tre veckor är det den upplevelsen jag har. De försöker så hårt och lyckas ofta göra vin av vatten. En skolmåltid får inte kosta många kronor och ändå lyckas man göra kalaskäk, detta gör en näst intill religiös. Eleverna har ibland svårt att förstå vidden av mattenternas arbete och hur bra dem är på det. Alla förstår att vi behöver energi för att arbeta och att vi får det via maten, men jag tror ibland att vi tar det för självklart och då får inte mattanterna den uppskattning de verkligen förtjänar. Ett enormt tack till mattanter i allmänhet och de på min praktikskola i synnerhet. Helt underbart att ni finns.
På återhörnade
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar