måndag 23 november 2009

Tyst i klassen

Enligt den ryske pedagogik teoretikern Vygotskij sker lärande i hög grad i ett sociokulturellt samspel mellan elev och omgivning. Detta ställer stora krav på lärare att ansvara för ett gott arbetsklimat. Detta verkar vara ett måndagstema att jag tänker på situationen i klassrummet. Kan det vara så att det är lite stökigare i klasserna på måndagar, precis efter helgen? Eleverna kommer tillbaka, många har inte sett varandra sen i fredags och tänk vad mycket som kan ha hänt hela lördagen och söndagen. Det känns som en plausibel teori. Det är så lätt att förlora en klass. Har man en genomgång, någon som inte förstår så man försöker förklara igen, då är det himla lät att andra hörnet vänder sig om och börjar prata om annat. Återigen har man att kämpa mot de kreativa elevernas tankar, det är tuffa motståndare. Ett sätt är att förbereda sig väl, anknyta till verkligheten, ha något roligt, oväntat att koma med. Det är lätt att skriva, svårt att genomföra, men skulle det vara lätt skulle alla vara lärare. Det gäller för läraren att bygga upp en auktoritet, den förutsätter ömsesidig respekt. En tanke jag fick är att gemensamt med eleverna sätta upp regler som gäller i klassrummet. Det är förlätt att snacka bort lektioner. Observera nu att detta inte är taget från någon enskild lektion utan en samlad upplevelse över min egen studietid, andras upplevelser, mina vikariat och min praktik. Som jag skrivit förut så är läraren en ledare. Det gäller att kunna anpassa ledarskapet efter eleverna, hur mycket styrning de behöver är beroende på ålder, uppgift, gruppsammansättning och säkert till och med dagsform. Det är en av sakerna som är så himla spännande med läraryrket, ingen dag är sig lik och det är hela tiden ett samspel mellan elever, kollegor och kunskapsinnehåll.

Måndagar betyder också datorforskare. Lika roligt och intressant att samtala med henne. Idag hade jag tänkt på att datorerna ställer krav på miljön. Efter en lång dag så kom vi in till klassrummet och det var nersläkt för att det skulle visas med projektorn. Man kände hur tröttheten växte inom en, som tur var så tändes det ganska snabbt igen. Belysningen är inte anpassad att växla mellan projektor och tavla, och arbeta med datorer och papper och penna. Nu befinner vi oss i ett väldigt stort rum med stor luftvolym, men vad händer om man tar in 30 datorer i ett litet klassrum, är ventilationen dimensionerad för den värme som datorerna alstrar, det är ofta man kommer in i stora datorsalar och luften är varm och lite kvävande. reflektioner i skärmarna är också något som man kan tänka sig blir ett problem. Dessa stod även nämnda i en av de rapporter jag har läst som datorforskaren har tipsat mig om. Det är viktigt att man i början börjar fundera på dessa saker, för att göra datorerna rättvisa när de ska visa vad de går för i lärandesituationer.

Nu hinner jag inte skriva mer, ska förbereda mina lektioner tills imorgon.
På återhörande

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar